Att du ens tror att jag tänker komma tillbaka? Att du ens tänkt den tanken? jag tror faktiskt inte att du har det, jag tror inte du gjorde det på eget initiativ. Du bryr dig inte egentligen, jag vet det nu. Jag har världens bästa vänner som bryr sig så mycket, men ni förstår inte. I don't blame you, det är ingen idé att ni försöker förstå heller. Ni kommer aldrig förstå hur det känns - och när någon idag frågade mig hur det känns? som att vara i ett fullsatt rum och skrika så högt att rösten spricker och lungorna inte orkar mer utan att någon ens vänder upp blicken, så känns det. Jag vet att du är en del av mig, men jag kommer aldrig bli som du, jag ska aldrig bli som du. Du var svag och gjorde ett stort misstag, men jag är starkare än så.